Best of: En bland alla #15

2009-09-15, Att åka buss

En skoldags bussresa: Den första bussen jag kliver på, en kilometer från huset, är oftast nästan helt tom. Förutom mig och chauffören är det en tant som också brukar sitta åt höger, på ungefär mitten av bussen. Jag sätter mig alltid precis bakom bakdörren, eftersom man inte hör när den öppnas när man har lurarna på. Jag hejar alltid på chauffören när jag kliver på, alltid ett ”godmorgon!” (då pausar jag musiken) Dels för att jag tycker det är trevligt och dels för att förvåna chauffören. Vid detta laget är nog chaufförerna vana, vid mig alltså, jag har hejjat på de förut.

Det tar tjugo minuter till nästa station, där får man alltid vänta i bussen fem minuter. Bussen stannar på busshållsplatsen och väntar in en annan buss, som man sedan byter med. Dörrarna på den buss jag sitter i öppnas när nästa buss kommer, därför måste jag se när den öppnas.

Nästa buss jag kliver på är oftast mer än halvfull, det är lätt att avgöra, det sitter nämligen minst en person vid fönstret på varje dubbelsäte och vid några sitter det två. Även den här bussresan tar tjugo minuter, sen är jag framme vid skolan, en halvtimme för tidigt.

Resan hem fungerar på samma vis. Jag kliver på utanför skolan, bussen är nästan helt full. Det är troligt att nästan alltid nån ur sällskapet som kliver på vid skolan får stå upp. Det suger att stå, resan ända till sala tar 50 minuter. Jag byter halvvägs. Efter bytet är bussen tom, så när som på mig och fyra andra passagerare som kliver av innan mig. Jag kliver av sist, en mil innan slutstationen.

Read Full Post »

Best of: En bland alla #12

2009-09-18, Människor som åker buss

Jag stör mig på den typen av människor so inte kan åka buss ordentligt. Ialla fall de som misslyckas enligt min definition.

Jag har några exempel från den här veckan: När bussen stannar på mitten av resan (där alla byter buss) så sitter man kvar och väntar till nästa buss kommer och först då går man ut. Vissa verkar inte förstå detta utan ställer sig upp vid bakdörren och väntar på att chauffören ska se den och öppna dörren. Det skapar allmän förvirring bland övriga resenärer också eftersom man inte vet om man ska gå ut då eller vänta…

Den sista biten av resan är som sagt förut rättså full med folk. Men det är aldrig så fullt att man inte får nån plats att sitta. Ungefär halvvägs till skolan kliver en medelålders tant på bussen, jag sitter på tredje raden framifrån och ser att det finns plats framför. Enda problemet med platsen framför är att det sitter en kille på den yttre platsen av dubbelsätet. Istället för att tanten bara frågar om han kan flytta på sig så ställer hon sig i gången och bara står där. I det här fallet är båda personerna precis lika dumma, hon vågar inte fråga och han flyttar sig inte även fast han ser att hon står upp. Varför satte han sig ytterst från början…?

Full buss på hemvägen. Jag sätter mig på golvet nästan längst bak, där finns ett trappsteg som man kan sitta på. En person som sitter på fönsterplatsen i ett dubbelsäte reser sig och går ut. Då det vart en plats ledig reser jag på mig och går dit, men tjejen som sitter ytterst reser på sig så att jag ska få sitta innerst… Snacka om att hon krånglar till det när hon bara hade kunnat flytta in…

Read Full Post »

Best of: En bland alla #11

2009-09-18, Människor som åker buss

Jag stör mig på den typen av människor som inte kan åka buss ordentligt. Ialla fall de som misslyckas enligt min definition.

Jag har några exempel från den här veckan: När bussen stannar på mitten av resan (där alla byter buss) så sitter man kvar och väntar till nästa buss kommer och först då går man ut. Vissa verkar inte förstå detta utan ställer sig upp vid bakdörren och väntar på att chauffören ska se den och öppna dörren. Det skapar allmän förvirring bland övriga resenärer också eftersom man inte vet om man ska gå ut då eller vänta…

Den sista biten av resan är som sagt förut rättså full med folk. Men det är aldrig så fullt att man inte får nån plats att sitta. Ungefär halvvägs till skolan kliver en medelålders tant på bussen, jag sitter på tredje raden framifrån och ser att det finns plats framför. Enda problemet med platsen framför är att det sitter en kille på den yttre platsen av dubbelsätet. Istället för att tanten bara frågar om han kan flytta på sig så ställer hon sig i gången och bara står där. I det här fallet är båda personerna precis lika dumma, hon vågar inte fråga och han flyttar sig inte även fast han ser att hon står upp. Varför satte han sig ytterst från början…?

Full buss på hemvägen. Jag sätter mig på golvet nästan längst bak, där finns ett trappsteg som man kan sitta på. En person som sitter på fönsterplatsen i ett dubbelsäte reser sig och går ut. Då det vart en plats ledig reser jag på mig och går dit, men tjejen som sitter ytterst reser på sig så att jag ska få sitta innerst… Snacka om att hon krånglar till det när hon bara hade kunnat flytta in…

Read Full Post »

Best of: En bland alla #9

2009-09-24, Höstkänsla

Det är kallt ute. Jag stod nyss och väntade på bussen inne i stan, vid busstorget. Jag brukar alltid ha hörlurarna på mig, men idag kände jag inte för det.

Det började skymma och precis innan bussen kom så tändes lamporna i busskuren och på gatan. Gatan var för ovanlighetens skull nästan tom på både folk och bilar. De enda personerna i närheten varde två som pratade lågt i busskuren. De som jobbar på gatuköket också förstås, men de är ju alltid där…

Lysrörsljuset blandat med kylan och det skumma kvällsljuset bidrar till en skön känsla. Det känns som man har precis alla möjligheter till vad som helst. Det är en asbra känsla. Man blir inspirerad till att göra nånting, skapa nått kreativt.

Men när man kommer hem sätter man sig ändå bara och kollar på film…

Read Full Post »

Italien #1

Det stora äventyret började alltså i lördags. Jag vaknade, packade, spelade innebandy och hängde med kompisar. Kom hem klockan 00 och packade det sista. Kollade på south park på tv, sen var klockan 3. Patrik hämtade upp mig, sen åkte vi vidare till Adam. Vi anlände till Arlanda ca klockan 5 och planet skulle gå halv 8. Vi mötte även upp Linn, Ohm, Ola och Sam. Efter att vi utan problem hade checkat in vårat bagage och gått igenom säkerhetskontrollen var det dags för Mcdonalds, trodde vi. Den låg tydligen utanför säkerhetskontrollen. Vi var fast och hade bara kafeer att tillgå. Kaffe och macka för 80kr, inte mitt livs bästa köp kanske.

Väl på flygplanet förväntade vi oss frukost, men det fick vi inte, det var det bara buisniess class xl eller nått sånt som fick. Patrik och jag spelade ialla fall age of empires hela flygresan. I Italien vid 10 därefter spring-leta buss. Sitta på bussen och hoppas på att vi hittar rätt hållplats, vi skulle till tågcentralen så vi antog att det inte skulle vara allt för svårt. Avgången blev smärtfri och därefter började kampen med den italiensktalande biljettautomaten. Vi insåg att man kunde byta till engelska men av nån anledning var den sista frågan ändå på italienska, det var nog bara en utslagsfråga.

Vi fick ialla fall biljetter till tåget. Tågresa på ett tåg med ”hytter”, assköna stolar! Efter det blev vi upplockade av någon random människa, i en minibuss, därför antog vi att det var rätt person. Slutligen, efter att alla andra blivit avsläppta, blev Alexander och jag avsläppta hos familjen Para. Jag tror att det är en mamma och hennes 14åriga som som bor där. Vi har ialla fall inte sett nån mer och de pratar inte engelska så kommunikationen är lite svår.

Google Translate är underbart. Vi åt mat hela dagen, sen sov vi.

Bara 28 dagar kvar.

Read Full Post »

Oberoende.

Jag tycker om att skapa mig illusionen om att jag skulle vara oberoende av allt. Att jag inte behöver någon eller nånting förutom mig själv. Det skulle kännas så skönt på något vis…

Jag tycker inte om att resa egentligen, man måste alltid planera massvis med saker som gör att man blir beroende av annat. Jag har precis köpt en ny netbook, för att kunna utnyttja tiden under resan mer effektivt.

”Man ska rätta munnen efter matsäcken.”

Det är nånting min pappa brukar säga ibland. Om man ska välja ett ordspråk att ha som favorit så är det nog detta. Det talar verkligen för ett oberoende. Man anpassar sig efter situationen helt enkelt. Klaga inte på vintern, den kommer ändå igen nästa år. Inser man inte detta så går man nästan halva livet och klagar på årstiden, klagar man sen också på regnet så är det inte mycket kvar att vara glad över…

Varför inte göra det bästa möjliga av den aktuella årstiden istället? Snart blir det mörkt och sen blir det kallt. Dimma, regn, snö, slask, snö, slask, mörker, kyla, blöta skor, förfrusna öron… Negativt? Det låter rätt dåligt, det kan jag hålla med om… Men genom att enbart acceptera det, som jag gör nu, gör att det blir lite bättre tror jag.

Det är dags att sluta med shorts, snart är det konstant tjocktröja som gäller också, inget dåligt med det, det är skönt. Hörlurarnas tidsepok är snart här, liksom den var här för nästan ett år sedan också. Man kan alltid förbättra en kall och mörk busspromenad med musik, luva, mössa, vantar och jacka.

luvan på för hösten… (hatten av för våren osv…)

Read Full Post »

Så, ni sitter i skolan alltså?

Det gör jag också. När man tvingas åka buss till skolan i en del av Sverige som inte har bussavgångar en gång i kvarten, så kan man inte utnyttja sina sovmorgonar på samma sätt som de personer som bor i delar av Sverige som har bussar som går en gång i kvarten. Men jag klagar inte (så mycket). Det här ger mig ju tid att få min rapportskrivning klar.

Jomensåattehhh…

Read Full Post »