Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Inlägg märkta ‘Naturvetenskap’

För ett bra tag sen så berättade jag för er varför himlen är blå, och nu tänkte jag köra en liten kort lektion i samma skola: Varför regnbågen?

Den obligatoriska regnbågsbilden

Nu tänker du: ”Det var en konstigt formulerad fråga. Brukar inte Tobias kunna göra bättre ifrån sig än sådär?” Jo, det brukar han. Det är bara det att han är rätt så trött just nu. Så trött att han inte lyckas komma på en bättre formulering. Dessutom tycker han, såhär i flum-trötthets-stadiet (påminn mig om att jag ska skriva ett inlägg om trötthetsfaserna), att det är en rätt så rolig formulering. ”Varför regnbågen? Hehe.” Hoppas att ni har överseende med detta.

En animerad myt

För att förstå hur regnbågen uppstår så måste vi förstå vad en regnbåge är. Och om du lever i förhoppningen om att någon gång komma till slutet av en regnbåge, och där gräva upp en hink med guld – och vill fortsätta att leva i den förhoppningen – så kan du sluta läsa nu. Du kommer nämligen, om du fortsätter läsa, att bli besviken.

Hur den (primära) regnbågen bildas

Det är nämligen så att en regnbåge existerar lika lite som Helge Skoogs tonsäkerhet. (Inte alls, alltså. Reds. anm.) Regnbågen är bara ett ljusfenomen som uppstår i regndroppar när solen lyser på dem. Det som händer är att solens strålar, som består av alla färger samlade till så kallat vitt ljus, bryts i vattendroppen så att färgerna separeras. Brytningen sker på grund av att vatten har ett annat brytningsindex än luft, och spridningen skapas eftersom de olika färgerna har olika våglängd, och därmed bryts olika mycket.

Från luften ser man ibland runda regnbågar

När flera vattendroppar belyses på detta sätt så blir ljuset så starkt att vi ser en regnbåge.

En intressant detalj i regnbågsfrågan (och om du som trots vad du har läst fortfarande har förhoppningar om den där hinken med guld fortfarande läser, så ska du verkligen sluta nu) är att regnbågen egentligen inte har något slut, utan är rund. Dock ser vi (oftast) inte hela regnbågen, eftersom jorden (oftast) är i vägen.

Det var väl allt. Eller, inte allt såklart. Det finns ju så mycket mer att läsa om regnbågar. Massor, massor, massor. Här till exempel. På Wikipedia alltså.

Det var allt.

Read Full Post »

Dag: Fredag. Och midsommarafton. Ju. Väder: Sol. Humör: Trött och hösnuvig. Dagens soundtrack of my life: Allt det här.
Posten

Vart är Posten påväg?

Jag vet inte vad jag ska säga. Eller tro. Postens reklamklipp ”Glädje” på Spotify gör mig illa till mods. Klippet innefattar en kvinna som skrattar lite för mycket. Eller inte lite. Mycket. För mycket. Jag förstår inte vad de vill få fram med det. Usch.

Jaja. Jag sitter i soffan och har en liten vakenhetsbaksmälla; jag är trött. Imorgon kväll är det dags för en filmnatt till. Det lutar just nu åt att tv-serien som vi ska plöja blir första säsongen av The Big Bang Theory – också den en otroligt rolig serie. För att riktigt uppskatta den bör man dock ha lite kunskaper i naturvetenskap. Till exempel måste man veta vad dopplereffekten är för något för att förstå det här skämtet:

Midsommarafton

Varför vi flaggar kan du kolla på Wikipedia

Hehe. Men, var var vi? Just det! Midsommarafton! (Okej, vi var inte där, men jag vill prata om midsommarafton.) Ur ett kristet perspektiv så firar vi egentligen Johannes döparens födelsedag, som var sex månader före Jesus. Romarna räknade dock dagar i månader efter hur lång tid det var kvar till nästa månad (snacka om att inte leva i det förflutna) så därför anses Johannes vara född den 24 juli, som ju är sex månader och en dag från Jesus födelsedag, på sättet som vi räknar månader nu.

Men, tänker du, det är ju den 25:e idag! Mycket riktigt. Midsommarafton infaller nämligen alltid på en fredag, eftersom midsommardagen alltid infaller på en lördag mellan den tjugonde och tjugosjätte juni. Men så har det inte alltid varit. Fram till år 1924 kallades midsommardagen bara för Johannes döparens dag, och inföll den tjugofjärde juni. Värt att nämna kan ju vara att Benito Mussolini tog diktatorisk makt över Italien i början av 1925. Så att ehh…

Benito Mussolini

Är Benito Mussolini anledningen till att vi slutade fira Johannes döparens dag? Antagligen inte. Förlåt om jag fick det att låta så, Benito.

Read Full Post »

Idag har jag slängt de blommor från studenten som vissnat. Av alla buketter och blommor jag fick var det bara vita och blåa som inte dött. Jag behövde heller inte slänga några vita eller blå. Är detta en tillfällighet eller finns det en förklaring?

Read Full Post »

Titta! Den rör på sig!

Kroppens främsta, direkta, energigivare är adenosintrifosfat (C10H16N5O13P3), förkortat ATP. ATP är uppbyggt av adenosin och tre fosfatgrupper, och när bindningarna mellan fosfatgrupperna bryts frigörs väldigt mycket energi. Relativt till molekylens storlek såklart. Det sönderdelas nämligen uppåt 10 miljoner ATP-molekyler per sekund. Och håll i er: Det är när man bara sitter ner, utan att göra något annat.

Vi tar oss vidare: Varje dag förbrukar kroppen ungefär sin egen vikt i ATP(!), alltså mycket mer än födointaget! Det beror på att kroppen är bra på att återvinna de använda molekylerna. Sjukt bra!

Read Full Post »

Talbasomvandlare

Talbasomvandlaren, här i Kommandotolken

Ja, matematiken hör så klart till naturvetenskap lika mycket som fysik eller kemi (eftersom fysik och kemi är matematik), och jag har gjort en talbasomvandlare. Med den kan du omvandla vilket tal som helst från nästan vilken talbas som helst till ett nytt tal (samma tal, förstås) i nästan vilken talbas som helst! Sjukt användbart!

Filen hittar ni här. Håll till godo!

(Och till alla nördar där ute: Programmet innehåller såklart ett påskägg!)

Read Full Post »

Så blå, så blå

Så blå, så blå

Det här kan mycket väl vara en av de mest frågade naturvetenskapliga frågorna:

Varför är himlen blå?

Ja, varför är den det? Är det vattnet som speglar sig på himlavalvet? Nej. Är det… Nej.

Den blåa färgen uppkommer på grund av att det ljus som passerar genom atmosfären sprids när det träffar molekylerna i den. Blått ljus har kortare våglängd än t.ex. grönt ljus, och bryts därför lättare. Dessutom är våglängden ungefär lika stor som en syremolekyls diameter, vilket förenklar brytningen ytterligare.

Därför ser vi himlen som blå.

Read Full Post »

Uran

Det ser lite ut som järn

När uran 235 (siffran 235 visar hur många nukleoner det finns i atomkärnan) sönderfaller så frigörs en massa energi. En väldig massa energi. Helt sjukt mycket energi. Ett räkneexempel:

Uran 235 med storleken av en sockerbit ger inte mindre än 8100 miljarder joule energi! Wow alltså! Men jag inser att det inte säger dig särskilt mycket. Så vi går tillbaka till sockerbiten:

En vanlig sockerbit innehåller ungefär 15 kcal. En ”sockerbit” uran 235 innehåller 1,9 miljarder kcal. För att förbränna all den energin så skulle du behöva springa i skogen (eller på löpbandet, i stan eller någon annanstans) i ungefär 400 år.

Slutsatsen är väl rätt enkel? Ät inte uran. Allvarligt. Låt bara bli.

Read Full Post »

Naturvetenskap #2 – Fusion

Solen innehåller mycket väte

Fusionsklot

Varje sekund så förbrukar solen 610 miljoner ton väte. Trots detta kommer solens vätereserver att räcka i flera miljarder år till, för just nu innehåller den ungefär 92% väte.

Det du.

Read Full Post »

DNA

DNA-molekylens molekylära uppbyggnad

I varje cell i kroppen finns det ungefär två meter DNA (deoxiribonukleinsyra). Två meter i varje cell. Alltså ungefär 200 000 miljarder meter DNA i en människa. Det räcker till omkring 600 resor fram och tillbaka från jorden till solen. 1200 enkelresor. (Ja, det skulle vissterligen brinna upp där, men: det skulle räcka.)

Det du.

Read Full Post »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 314 other followers